Så påverkar AI arbetsmarknaden - Rasmus Häggkvist på Skoolie

Arbetsmarknaden och hela samhället står inför en AI-revolution som går i snabb takt. För att bättre förstå de förändringar som är på väg men även de möjligheter som en datadriven AI-teknologi medför vänder vi på Swedish JobTech oss till ett antal experter för att ta del av deras perspektiv. Rasmus Häggkvist är grundare av Skoolie, en AI-vägledare som hjälper användare utforska nästa steg för studier och karriär, och en insatt röst inom frågor som rör AI och arbetsmarknad, inte minst med fokus på unga.

Rasmus Häggkvist har engagerat sig inom AI under lång tid. Under studierna i Neurovetenskap och statistik på UCL i London drev han ungdomscommunityt AI Gen, och blev inbjuden att föreläsa om området i både Indien och USA. Han har även en bakgrund som utbildningskreatör på TikTok där han har närmare 100 000 följare. Hans stora intresse för AI och dess påverkan på unga under åren ledde honom under våren även till en ny roll som styrelseledamot i UNICEF Sverige, med fokus på digitalisering och AI för att hjälpa barn och arbeta för barns rättigheter.

Skoolie är en tjänst utvecklad för att hjälpa unga och vuxna med karriärvägledning med hjälp av en AI-assistent och realtidsdata möjliggjord av öppna data, utvecklad av Rasmus Häggkvist och två andra tidigare studenter. Öppna data som används inom tjänsten kommer från så väl arbetsmarknads- som utbildningsområdet, och inkluderar bland annat data från Arbetsförmedlingen. Tjänsten är kostnadsfri att använda för privatpersoner och köps även in av kommuner och andra skolhuvudmän för att användas för studie- och yrkesvägledning för eleverna.

”Det är många unga som inte vet vad de vill bli när de blir stora. Vi vill stödja studie- och yrkesvägledare med en mer datadriven approach som möjliggör för dem att mer effektivt kunna hjälpa sina elever. I dagsläget har en vägledare på gymnasiet uppemot 500 deltagare att ta hand om. Genom att erbjuda stöttning med datainsamlingen så kan studie- och yrkesvägledaren lägga mer fokus på det roliga som bara människor kan - att arbeta pedagogiskt med sina elever, och låta sin AI-assistent ta fram bra konkreta förslag med relevant information att att diskutera tillsammans utifrån varje elevs värderingar och intressen,” förklarar Rasmus Häggkvist.

Med hjälp av Skoolie kan användare få tips på studier och yrken utifrån intressen och studieresultat genom att chatta med en AI-assistent. Användare kan ladda upp sina studieresultat och även se hur deras CV och personliga brev matchar de jobbannonser som finns publicerade på Platsbanken. Genom en direkt koppling till aktuell data från Arbetsförmedlingen går det även att få tips på lediga tjänster, samt vad som krävs för att söka dessa utifrån ens personliga meriter.

Hur använder du själv generativ AI i din arbetsvardag?

”Jag använder det mycket, speciellt för idégenerering. När jag stöter på nya utmaningar i organisationen bollar jag med en AI-assistent för att få extra input. Vi är ett litet team, och då är det bra att kunna ha en digital assistent att bolla saker med inom områden där vi i teamet inte har samma kompetens. Inom teamet använder vi oss också av AI mycket för kvalitativ dataanalys.”

Hur viktigt är det med öppna data för att driva arbetsmarknaden framåt?

”Det är en tvådelad fråga. Mer öppna data i offentlig verksamhet är jätteviktig. Däremot måste vi även kunna nyttja denna data, och det kräver att vi nationaliserar och standardiserar öppna data. Om arbetsmarknadsdata i Sverige inte är standardiserad blir den mer svåranvänd och inte lika jämförbar. En risk är att vissa områden, exempelvis storstäder, har bra data, medan mindre orter som landsbygden kanske inte delar data på samma sätt. Då finns en risk att de tjänster vi bygger visar mer intressanta resultat i storstäderna, när vi egentligen vill bygga likvärdiga tjänster för alla i hela landet.”

”Att säkra kvalitativ öppna data som standard är en fråga vi bör jobba med på EU-nivå. Särskilt om vi ska jobba med fri rörlighet på arbetsmarknaden och möjliggöra för kompetens att vandra fritt genom hela EU. I Sverige är vi med och driver den här utvecklingen idag, men det är viktigt att alla länder jobbar på liknande sätt och att vi ställer högre krav på att öppna data ska finnas att nyttja i alla länder inom EU.”

Vem är det som driver utvecklingen av AI på arbetsmarknaden framåt?

“Jag ser det som ett samspel mellan allihopa. Det vi behöver för att driva förändringar är spelregler. De sätts på politisk nivå. Där bestäms det vad vi kan, bör och får göra med hjälp av AI. Hela civilsamhället spelar en väldigt stor roll, men just nu är det storföretagen som driver mycket av utvecklingen eftersom de kan höras och synas mest. Samtidigt har vi startupföretag som jobbar med spetsarbeten på mindre områden. Men i slutändan hänger mycket på politikerna just nu.”

"Mitt förslag till politikerna är att uppdatera deras direktiv till den nytillsatta AI-kommissionen. I regeringens direktiv till kommissionen framgår det att om kommissionen identifierar behov i skolväsendet får den inte lämna förslag på insatser. AI är redan en integrerad verklighet för våra barn och unga. Om skolvärden inte kan anamma AI kommer vi få en arbetskraft som inte fått den exponeringen de kräver i kontexten de spenderar mesta av sin tid i, nämligen skolan. Det kommer då bli otroligt svårt att få våra unga att känna tillhörighet, syfte och beredskap inför framtidens arbetsmarknad."

Hur ser du att AI redan nu har börjat påverka arbetsmarknaden?

”En del är att det kommer att hjälpa oss att hitta nya möjligheter. AI har öppnat upp nya möjligheter för att enklare uppgifter kan automatiseras. Det innebär att det blir svårare för den yngre arbetskraften att komma in i tidiga skeden, och att växa i juniora positioner, för de rollerna kan komma att automatiseras bort, något vi börjar se redan nu särskilt på startup-sidan och inom tekniksektorn. Då blir det svårare för yngre att få en fot in, visa sin potential och växa i ett företag.”

”Om de mest juniora rollerna automatiseras bort, kommer det att ställa högre krav på utbildning och att ha en annan typ av kompetens att bidra med. Kanske behöver man skaffa sig arbetslivserfarenhet på ett annat sätt.”

”AI kan redan nu hjälpa oss att uttrycka oss på en nivå som vi inte kunde göra innan. Jag som person är inte den mest kommunikativa. Tidigare har en risk varit att den mest kommunikativa får ett jobb, även om andra kandidater kanske är mer kompetenta. Att nu kunna ta hjälp av generativ AI för att kommunicera är en positiv grej för det ger alla mer likvärdiga möjligheter att få en chans.”

Vad kommer vi se för lösningar på arbetsmarknaden med hjälp av AI inom de kommande åren?

”Ett viktigt kliv framåt som kommer att ske på grund av den nya AI-förordningen är att det blir svårare för rekryterare att använda AI för att avgöra vilka som ska få jobb eller inte. Numera kommer AI-system som analyserar och filtrerar ansökningar få en klassificering som högrisk-AI. Det har varit mycket funderingar kring om den data som AI-modellerna tränats på kan innehålla bias, vilket innebär en orättvis rekryteringsprocess. Det ställer högre krav på arbetsgivare för att kunna använda AI för att sålla bland kandidater som ansöker om ett jobb. Jag ser fram emot att det kommer att utvecklas bättre tjänster för att sålla för vissa jobb genom den här förordningen.”

”Något annat jag ser positivt på är att AI kommer tillåta oss att göra saker som är roligare. Vi kan fokusera på sådant som engagerar oss som människor. Vi kanske kan ta ett steg i rätt riktning och minska antalet människor som inte trivs i sina arbeten. Till en början kan det leda till att vissa förlorar sina jobb till följd av automatisering, men det kommer på sikt att leda till en skiftning i arbetsuppgifter som förgyller oss och låter oss fokusera på sådant vi tycker är roligt.”

Hur kan man tänka för att bättre förbereda sig för en arbetsmarknad präglad av AI och automatisering av vissa arbetsuppgifter?

”Det är naturligt att känna en viss typ av ångest av teknologiska förändringar. AI är ett buzzword i dagsläget. Mitt medskick till de som är nyfikna på möjligheterna är att inte fokusera på AI som område för områdets skull. Om du vill ur situationer där du är orolig för att du ska ersättas, eller konkurreras bort, fokusera då på ditt eget intresse och driv. Din passion och dina intressen kommer att vara det allra viktigaste på arbetsmarknaden framåt. Kanske kommer dina kompetenser passa in i en helt annan kontext, i en annan industri. Jag tror att fokus på passion och intressen är det som behövs för att stå ut på framtidens arbetsmarknad.”

Stort tack till Rasmus Häggkvist för att du delar dina insikter och tankar med oss. Vi på Swedish JobTech fortsätter framåt med att intervjua fler experter på området AI och arbetsmarknad.